Sanningens ögonblick

Leende läppar, gråtande själ.
Hemska tankar, fast jag vill väl.
Ledsna ögon, falska skratt.
Kalla kårar som faller var natt.
Stark på utsidan, svag där inne.
Mörka stunder i mitt sinne.
Jag bär en mask som ingen kan se.
Det är den som hjälper mig att le.
Varför, är det bara jag som vet.
Mina tårar har blivit min hemlighet.
Ingen kan föreställa sig hur mitt liv ser ut.


Kommentarer
Postat av: malin

dikten är fantastiskt fin :)

fortsätt att skriva :)

2009-10-13 @ 21:59:00
URL: http://ipimpen.blogg.se/
Postat av: Ingrid

Emma, jag tycker om din dikt.

2009-10-19 @ 23:55:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0